I november förra året var jag och Sabine i Marocko på spontanresa. Största delen av tiden spenderade vi i Marrakech där vi bodde på det mest fantastiska hostel, mitt ibland alla ”souks” och inte långt från Djerma del Fnaa (det stora, centrala torget). Ofta var vi tvungna att ta en liten omväg till och från vårt hostel,  detta för att i gränderna precis utanför spelades samtidigt några scener ur Sex and the city 2 in. De gånger vi kunde ta vår ”vanliga” väg passerade vi ljud- och ljusutrustning och stålställningar som vaktades av en liten skäggig gubbe på en stol, och sådana där koner av kryddor som vi nyfiket petade på och fann att de var i plast (kulisser). Så när Carrie och de andra befinner sig i ”the souks” i Abidabi är de i själva verket i Marrakech, och detta var den största anledningen till att jag ivrigt förväntansfull satte mig på Kobes biosalong och tittade på Sex and the city 2 (utan att ens ha sett ettan).

Filmen i sig var underhållande, men inte särskilt imponerande. Den bjöd på en del skratt och jag kan tänka mig att den är omtyckt bland fansen, även om arabvärlden kanske inte blev helt rättvist gestaltad. Personligen är jag i alla fall riktigt nöjd med att ha sett våra plastkryddor och underbara gränder på film, och veta att jag var där precis då…