Spamalot

Den 1 januari var jag alltså på musikalen Spamalot, baserad på Monty Pythons ohyggligt underhållande film The Holy Grail, på Palace Theatre i London. The Lady of the Lake och därtillika kvinnlig huvudroll spelades av svenskan Nina Söderquist som fick rollen genom sitt medverkande i TV-serien West End Star. Hon har en otroligt stark och kaxig röst och lyckas riktigt bra både som skådespelerska och sångerska. Övriga skådespelare kände jag inte alls till men de gjorde en mycket bra insats och scenerna höll i allmänhet en hög klass (med utgångspunkt i den typen av humor som levererades, högklassigt i min smak). Musikalen liksom filmen handlar alltså om Kung Arthur och hans riddare av det runda bordets färd genom England i jakt på den heliga graalen. På vägen stöter de bland annat på fientliga fransmän, lockande lättklädda damer, en mördarkanin samt en desperat och något fjollig inlåst prins. Jag hade ganska höga förväntningar, men jag måste säga att musikalen ändå levde upp till dessa, jag skrattade stundtals hejdlöst och om någon kunde hålla sig för skratt måste denna vara gjord av sten. Ordvitsar och visuell humor, samt skickligt scenarbete och snygg rekvisita ger lovord och höga betyg. Många favoritsekvenser från filmen var med, men också en lagom dos nytt material. Karaktärer som Not Dead Fread, The Black Knight, (Brave) Sir Robin och The Knights who say Ni var helt klockrent framförda och när klassikern "Always look on the bright side of life" framfördes med sång och vissel hängde hela publiken med (trots att den ju faktiskt inte alls kommer från samma film utan från Life of Brian). All ära till Monty Python och till Spamalots manusförfattare Eric Idle (tredje längsta medlem i Monty Python, har jag hört), där fanns mycket att imponeras av.

Nyår i London

Jag har inte varit i Sverige pa hela aret. Jag akte till London tidigt den 30:e december och idag ar det den attonde januari, vilket betyder att jag idag varit har i tio dagar. Det kanns lange nu, och jag har nastan tre dagar kvar. Idag har jag smitit undan lite, att standigt umgas i grupp blir tillslut pafrestande, och nu tankte jag skriva lite om dagarna som passerat. 

Tidigt pa morgonen den 30:e akte jag, Carina och Laura fran Goteborg till London. Vi tog en buss in till stan och gick av vid Victoria, dar vi i sista stund fixat boende for sista natten. Forsta dagen vandrade vi runt lite i stan och spanade in omgivningarna vilket inkluderade Buckingham Palace, Hyde Park, Oxford Street med mera. Pa kvallen satt vi pa ett cafe och pratade for att sedan lagga oss i vantan pa Isak och Mickes ankomst. Vid tva-tiden pa natten dok de till slut upp, och vackta bade oss och receptionisten. Efter lite snack somnade vi dock igen och forsokte samla energi infor kommande dags provningar.

Nyarsafton borjade med utcheckning fran hostellet. Vi vandrade sedan upp mot Piccadilly for att leta upp hostellet dar vi hade boende fran och med kommande dag, nyarsnatten hade vi namnligen inte hittat nagot ledigt och tankte att vi anda kunde vara uppe hela natten. Vi skulle fran kommande dag bo pa Piccadilly hotell, och tankte att vi nog kunde fa lamna vara vaskor dar tills kommande dag. Men dar hade vi fel, och nagot purkna gick vi istallet till Charing Cross station och laste in vaskorna mot nagot som inte alls kan kallas kompis-pris. Sedan gjorde vi stan genom att promenera ett tag, satt pa cafe och fordrev tiden tills vi skulle ata middag. Viktigt att namna ar ju ocksa att det var Isaks fodelsedag, och som de vanner vi ar bjod vi honom pa mat. Restaurangen vi valt var val inte den basta vad galler service, men vi blev matta och bestallde en drink till Isak som skulle liknas vid Sprakoladan. Pa natten var vi pa Ibiza Underground, Heavyweight house som de sj’lva uttryckte det. Jag propagerade starkt for att vi skulle vara pa Trafalgar Square vid tolvslaget, men de manga minusgraderna fick mina vanner att vagra och da jag inte villa sta sjalv i kylan fick jag snallt ge mig. Klubben var valdigt underground, allehanda narkotikaklassat cirkulerade totalt indiskret och folket var en jakla blandning. Kort sagt var det sadar. Det var en upplevelse, nagot udda och vi kande oss val inte riktigt som hemma trots att dansgolvet holl oss uppe ett bra tag. Nar natten b;ev morgon hittade vi ett oppet McDonalds dar vi snackade med nagra roliga norrman. Vi sju pa nyarsdagen kunde vi till slut hamta ut vart bagage, och vid atta fick vi komma in pa Piccadilly hotell. Dar mottes vi av en redigt berusad receptionist som havdade att vi inte fick lasa in vara grejer forran nio. Da jag visste att han sagt atta tidigare dag (och kanske beroende pa hans instablila tillstand) lyckades vi overtyga honom om att det gick bra nu ocksa, varpa vi dumpade vaskorna i hostellets luggage room och gick och la oss pa sofforna i deras Common Room. Dar lag vi sedan i mer eller mindre djup somn i tva timmar, tills vi gick och at frukost och fick checka in pa vart rum.

Det var den 1:a januari och natten hade varit pafrestande, men jag kunde anda inte sova mer. Istallet gick jag ut och strosade en stund. Jag hittade till slut en relativt billig biljett till Monthy Pythons Musikal; Spamalot, som jag spanat in redan tidigare. Da ingen i ganget ville ga med mig kopte jag en biljett anda och efter att ha atit med Laura satte jag mig pa Palace Theatre for att njuta av hogklassig underhallning. Det var bra, helt grymt bra, sa bra att den fortjanar ett eget inlagg varfor jag nu maste avsluta detta…

Gott nyss och gott nytt!